”Metoden är enkel och elegant” skriver en prorysk hackergrupp i ett inlägg på Telegram där de tar på sig attackerna mot kylar och frysar i Europa.
Men experter är skeptiska till att de verkligen bär ansvaret – och ”beviset” bevisar inte det som påstås, visar SVT:s granskning.
Dagen efter frysattackerna, den 3 november, publicerade hackergruppen NoName057(16) två filer med mejladresser och lösenord på darkweb. Filerna presenterades som bevis för att gruppen står bakom angreppet tillsammans med hackare från Z-Pentest Alliance.
Men SVT:s granskning visar att mejladresserna förekommer i tidigare dataläckor. Listorna kan alltså inte användas som bevis för något nytt intrång, enligt fyra säkerhetsanalytiker SVT kontaktat.
– Materialet i sig bevisar inte att de faktiskt har ändrat några inställningar i kylanläggningarna, säger Sai Molige, hotanalyschef på IT-säkerhetsföretaget Forescout.
– Riktiga bevis hade varit data som bara finns inne i offrens egna system, som interna konfigurationer, butiks-ID:n eller tidsstämplade skärmdumpar, säger Maxime Arquillière, analytiker på IT-säkerhetsföretaget Sekoia.
Onödiga uppgifter
Lösenord behövs inte nödvändigtvis för att att genomföra den här typen av attacker.
– Vissa Danfoss-enheter kan nås helt utan inloggningsuppgifter, säger Maxime Arquillière.
Butikernas kylar styrs av mjukvara från danska företaget Danfoss som haft kända säkerhetsbrister. På grund av dem har hackare kunnat gå runt inloggningen.
Kylsystemen som attackerades var inte på ett säkert nätverk och hade standardlösenord, säger en talesperson för Danfoss till nederländska NOS.
Danfoss ska i oktober ha uppmanat sina nederländska kunder att koppla bort sina system från internet och återansluta via ett säkert nätverk.
”Inga lösensummor”
Hackergruppen ger ingen förklaring i sitt publicerade inlägg till hur inloggningsuppgifterna ska ha använts.
”Ingen skadlig kod, ingen ransomware, inga lösensummor. Helt enkelt korrekt drift av de funktioner som ursprungligen byggts in i utrustningen av tillverkaren” står det om metoden i ett inlägg de delat vidare på Telegram.
Företaget Danfoss vill inte kommentera uppgifterna.
”Det finns inga tecken på en lyckad attack mot Danfoss interna IT-infrastruktur eller på ett brott mot datasäkerheten. Vi kan inte bekräfta den specifika information som hackergrupperna har publicerat, och vi vill inte spekulera i vem som ligger bakom.” skriver de i ett uttalande till danska DR.
Frågor
1. Vad har hänt?
Vad är det för typ av attacker som har drabbat kylar och frysar i Europa?
2. Vilka ligger bakom attackerna?
Vilka två hackergrupper har sagt att de ligger bakom attackerna?
3. Vad presenterade hackergruppen som bevis?
Vad var det för information som gruppen publicerade på darkweb?
4. Varför är experterna skeptiska?
Varför tycker säkerhetsexperterna att materialet som hackergruppen publicerat inte är tillräckligt som bevis?
5. Vad är en dataläcka?
Förklara med egna ord vad som menas med att mejladresser och lösenord har förekommit i tidigare dataläckor.
6. Vad är Danfoss?
Vilken roll har företaget Danfoss i händelsen?
7. Hur kunde hackarna komma åt kylsystemen?
Vilka säkerhetsproblem fanns i vissa av kylsystemen?
8. Vad hade varit ett bättre bevis?
En av experterna berättar vilken typ av information som skulle kunna visa att en riktig attack har genomförts. Vad skulle det kunna vara?
9. Varför tror du att hackergrupperna vill ta på sig ansvaret för attackerna?
Fundera och ge ett eget förslag.
10. Varför är det viktigt att vara källkritisk på internet?
Tänk på artikeln. Varför ska man inte automatiskt tro på allt som personer eller grupper skriver på internet?

Lämna ett svar