Att gå i skolan ska vara en möjlighet att utvecklas, växa och nå sina drömmar. Men för alltför många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), som autism eller adhd, blir skolan istället en daglig kamp mot en miljö som helt saknar förståelse för deras förutsättningar. Det är inte barnen det är fel på. Det är skolsystemet som misslyckas med att anpassa sig.

Skolans lagstadgade skyldighet

Det här är inte en fråga om ”snällhet” eller extra tjänster från skolans sida. Det handlar om barns lagstadgade rättigheter.

Enligt skollagens 3 kapitel har alla elever rätt till den ledning och stimulans de behöver. I 3 kap. 2 § tydliggörs skolans kompensatoriska uppdrag: undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Skolan är skyldig att sätta in extra anpassningar och, om det inte räcker, utreda och besluta om särskilt stöd genom ett åtgärdsprogram.

Att en elev har en NPF-diagnos ska aldrig innebära att hen lämnas utanför eller blir en ”svår elev”. Det innebär helt enkelt att skolan måste förändra sitt arbetssätt, sin lärmiljö och sin pedagogik.

Det krävs förändring

Ingen förälder ska behöva lägga all sin energi på att strida mot rektorer, överklaga beslut och förklara det självklara för skolpersonal som inte lyssnar. Kampen tar ofta så mycket kraft att barnet i slutändan hamnar i hemmasittande eller psykisk ohälsa.

Det här vill jag vara med och ändra på!

Jag brinner för att driva på den här frågan och stötta familjer som hamnat i kläm. Om du som förälder kämpar för att få skolan att ta sitt ansvar, upprätta ett fungerande åtgärdsprogram eller bara behöver en trygg part finns jag här som stöd i kommunikationen. Tillsammans ser vi till att skolan följer lagen och ger ditt barn den skolgång det har rätt till.